Det sägs att han kan mer om ANAB:s maskiner än ANAB själva. Branschen kallar honom för Kedjeprofessorn och efter en längre intervju om skogsindustrins historia och innovation, utifrån perspektivet kedjeslipning, så råder ingen tvekan om 72-årige Kalixbon Rolf Gustafssons betydelse för ANAB:s framgångar.
I 40 år har han livnärt sig på kedjeslipning. Utöver en egen slipverksamhet är det kvällssamtalen över telefon med ANAB-chefen Anders Nilsson som håller den outtömliga kunskapskällan och Kalixbon Rolf Gustafsson kvar i gamet.
— Jag har aldrig släppt iväg en kedja som jag vet har en enda dålig tand. Det handlar om koncentration och noggrannhet. När jag finjusterat maskinen och den går som det ska, är det fortfarande, efter snart fyra decennier i branschen, ett rent nöje, säger 72-årige Gustafsson när vi träffar honom i samband med ett av hans många besök hos ANAB i Ås.
Sedan 80-talet har Gustafsson och Nilsson följt varandra via parallella vägar i olika bolagsengagemang.
— På den tiden skötte jag 60% av all kedjeslipning i Sverige genom företagen Skog och Alltjänst i Edsbyn och Himlinge Skogsservice. Det handlade om enorma volymer från Skåne i söder till Åre i norr.
Trots att kedjans slipning är en av de mest avgörande faktorerna för produktionen för en skördare i mångmiljonklassen, dröjde det till strax före milleniumskiftet innan utvecklingen av slipmaskinerna tog ordentlig fart.
— Skogsbranschen hade länge en trög utveckling, men när automatslipmaskinerna kom i mitten på 80-talet förändrades spelreglerna. 1995 gick systemen från pneumatisk till elektronisk drift. ANAB satte sedan successivt fart på utvecklingen från år 2000. Där och då tyckte man att bolaget hade en hög innovationstakt, men i jämförelse med det som hänt här i huset senaste två åren var det ingenting, säger Gustafsson och vittnar om att det händer mycket just nu på ANAB.
2015 kom Markus Byström som programmerare och förra året anslöt Sima Brunner i en ingenjörsroll. Rolf Gustafsson sparar inte på lovorden över duon.
— ANAB är med Byström ensamma i världen om att ha en egen programmerare i huset, normalt köper man in den tjänsten externt. Han är en stor tillgång och en faktor för snabba ledtider från idé till färdig prototyp. Sima har en förmåga att se lösningarna i sitt huvud redan innan dom finns nedritade i datorn. Det finns tankar och idéer i honom som kommer styra utvecklingen i branschen över lång tid framåt, det är jag övertygad om.
När Gustafsson fortsätter titta mot framtiden i branschen är det oundvikligt att prata automatisering. Den robusta kvalitet som ANAB redan levererar ihop med automatisering av dagens manuella system skulle kunna ta företaget till nya marknader.
— Nästa steg inom automatisering hos ANAB, som redan idag är under utveckling, är produktion av CBN-skivor. Istället för inköp från Kina och Sydafrika skulle den produktionen kunna ske här i huset och alla sålda maskiner skulle kunna fortsätta gå på ANAB:s CBN-skivor, som är byggda för och anpassade till ANAB:s maskiner. Idag köper många slipmaskin från ANAB men skivor från andra tillverkare. Nästa steg är att automatisera det operativa systemet. Redan idag är maskinerna uppbyggda av dom mest hållbara komponenterna vilket gör att dom skulle klara dygnet-runt-arbete. Börjar man prata plockrobotar och den typen av automatisering skulle maskinerna bli intressanta även för den tillverkande industrin och då hamnar vi på en betydligt bredare marknad än den ANAB finns på idag.
72 år har han hunnit bli, Kedjeprofessorn. Passionen för slipkonsten är likväl glödande påtaglig.
— På senare tid har jag ”hjälpt till” hos en slipare. Faktiskt är det dock så att jag är i en uppstartsfas för att dra igång på egen hand igen. Mycket av min tid kretsar kring slipningen, bland annat blir det runt tre kvällssamtal i veckan med Anders Nilsson och några besök med jämna mellanrum här i lokalerna på ANAB. Ur mitt perspektiv som yrkesman är det få saker som kan mäta sig med en perfekt slipad maskinkedja, konstaterar Gustafsson.
